Den tredje dagen i Colmar.

Genus

Jag skäms nästan över att denna problematiken först kommer upp den tredje dagen. För när vi leker med halvmasker från Bali, leker vi i grumligt vatten.

Det finns några få kvinnliga masker vars starka stereotypa drag gör att Carolina Pecheny inte gärna håller i dom, enligt henne ligger de maskerna och skaver i ett bimbofack.

En sak som är säker är att Balimaskerna är svårare att hantera än t.ex Commedia dell`arte maskerna där man traditionellt har ett manligt mask crew men masken i sig inte stänger för kvinnliga karaktärer. Det finns folk som jobbar med detta läs mer här.

Vad då göra i en grupp med 5 skådespelare och 5 skådespelerskor?

Man kan göra som vi har gjort. Låta alla spela manliga karaktärer.

Man skulle också kunna ta bort mustacherna och låta ett klädesplagg definiera könet.

Funkar det?

Det brukar fungera med Commedia dell`arte masker.

Men är könet viktigt?

Här kan vi starta en intressant diskussion: Vad skiljer sig mellan man och kvinna?

För finns det en skillnad, finns det också en manlig och en kvinnlig erfarenhet. Ergo, könet blir viktigt.

Hävdar man att skillnaden är kulturell och miljöbetingad. Är könet rent ut sagt onödigt.

Det man kan säga om maskerna är att de representerar olika arketyper. För att levandegöra en sådan figur krävs det ett energiflöde som är 10 gånger större än när du t.ex går på promenad imorgon.

Det här energiflödet finns bestämt att hämta inom alla oss människor.

Av egen upplevelse erfarenhet kan jag säga: Man eller kvinna under mask gör ingen skillnad.

Där under handlar det om hur du är som skådespelare/skådespelerska.