onsdag 20 februari 2013

Yoga i Lörrach 2

På återbesök i ljusrummet eller lichtraum på korrekt tyska. Jag är i Lörrach och vinden blåser sur. 19:58 slinker jag in för en yogaklass med Sharon Jerman. Jag mottas med ett varmt leende som får mig att känna mig mycket välkommen.
Lichtraum under Sharons ledning är kyligare ja nästan lite kallt. Inga stearinljus och nu verkar det som om också värmen är avslagen. Logiskt kanske med tanke på att vi bara är 3 deltagare. Det vore väl ekonomiskt oförsvarbart att värma upp rummet!

Yoga kan ibland värma.

Men hos Sharon förvandlas jag långsamt till isbit. Omständiga förklaringar  som ändå bara leder till att vi ligger i ägget, i fosterställning eller i balâsana riktigt benämt. För enligt Sharon är det viktigt att vila.

Yoga med Sharon är 80% Balâsana. 17% Förklaringar. 3% Asanas med flow.
En sloga skulle kunna lyda så här:

Balâsana dig till en isbit med Sharon Jerman.

torsdag 7 februari 2013

Yoga i Lörrach


Nedanför Rewe, matvarubutiken som har öppet till 22 men alltid stänger 21:45, ligger en ljuskälla i decemberregnet som jag stolt trotsar. Likt en Amundsen påväg till Antarktis tänker jag när sura Süd-tyska vindar letar sig genom min blåa schweiziska hemvärnsjacka.  Jag kommer fram till slut, till detta ljusrum eller lichtraum som det faktisk heter. Möts av en lång hen med oranget hår och räddhågsna rådjursögon som efter en fiskig handhälsning frågar om jag har gjort någon yoga förut.

Jag svarar – Ja, ein bischeli.
För att sedan sätta mig på mattan.

Hen intar lotus framför oss.  Hen tar sig tid att prata om Maya-indianernas domedagsdatum, säger att vi inte skall vara rädda, att det egentligen inte handlar om en domedag utan om ett inträde i en ny era.

Conny som hen heter sitter bakom en halvmåne av stearinljus och pratar med en lugn lite viskande helt klart dämpad stämma som antagligen skall förmedla trygghet och enorm visdom.

Men.

Denna introduktion leda icke till lugn i mig. Den har en motsatt effekt. Mina inre ögon börjar korsa sig, mina chakran byter plats med varandra, mitt hår blir elektriskt och mina knän börjar gråta. Allt kanaliserar sig till en enda fråga.

Varför kom jag till Conny Schaubs yogalektion?

Svaret kommer när snacket runt Maya-indianerna börjar tyna ut och Conny Schaub leder oss in i hens Asana-serie och när tyngdpunkten i yogaklassen hela tiden ligger på ett kontrollerat pranayama uppstår ett flow. Ett långsamt nästan blygt flow men ett flow som jag kan rekommendera om man orkar med några esoteriska ”sanningar” längs vägen.