lördag 1 maj 2010

Ensemble i arbete

På lunchen drack jag kaffe med skådespelare L. som är tillsammans med skådespelerska K. De har varit ett par i nästan 3 år d.v.s från starten av vår utbildning. Ett mycket tätt par som inte har lämnat många centimeter mellan sig och definitivt inte en annan person.

Det är bra, sån är ju kärleken.

Men.

I det arbete vi står inne i gör jag en duett med hans flickvän K. som har detta händelseförlopp: 2 otålmodiga hästar letar efter varandra, hittar vad dom söker för att sedan leka med varandra med den heta åtrån som drivkraft.

It´s hot hot.

Skådespelare L. har svårt att acceptera, har svårt att se att jag och K. är två hästar. Han ser med förtvivlan på spektaklet med andra, svartsjuka ögon.
Det är ett exempel på en energi som kan påverka grupparbetet starkt. I en positiv mening kan energin användas som en vibrerande högspänd sträng som kastar fram handling.
Det kan också utmynna i 22 trippande fossingar som av rädsla för att trampa annans vrist viskar med tåspetsarna.

L. sade när vi promenerade mot repetitionsrummet att detta var ett tema som han alltid kommer att behöva arbeta med.
- ja det är det nog. Svarade jag samtidigt som jag tänkte:
Att som häst kyssa min häst, gör jag bara på scenen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar